Trött…

Jag skulle egentligen till Solhem i dag, FAT-gruppen kör i gång igen efter semesteruppehållet, men jag orkade inte ta mig dit. När larmet på mobilen väckte mig strax före sju var jag mer död än levande. Jag ringde och lämnade återbud (i sömnen typ), sedan somnade jag om och vaknade strax före elva.

Klockan är nu halv tre och jag är fortfarande lika trött. Efter flera veckor med konstant ångest ger kroppen upp och jag ska vara glad om jag över huvud taget lyckas ta mig upp ur sängen.

Jag har fått tillfällig lindring mot ångesten i form av lugnande medicin (oxascand), men jag fick bara ett pyttelitet paket utskrivet eftersom att läkaren (eller läkare i allmänt) inte gillar att skriva ut den sortens medicin. Tyvärr är det den enda medicinen som lindrar min ångest, jag har testat alla andra alternativ utan att få någon hjälp. Det enda de andra medicinerna gjorde var att gräva ännu större hål i min plånbok.

 

~ av orkarinteprata på 11 augusti, 2011.

Ett svar to “Trött…”

  1. Kära Marika,
    Det finns tyvärr inga genvägar i livet. Den enda som kan göra något åt din situation är du själv.
    Det finns inga mirakelmediciner som gör jobbet åt dig. Om du hade kravlat dig upp den där morgonen FAT-gruppen körde igång så hade du förmodligen känt dig ganska stolt över att du gick dit. Nu blev resultatet att du bara fick mer dåligt samvete.

    För varje gång du gör så, så blir det bara värre och värre. Tänk om du kunde lova mig att totalt förändra dig, sätta upp lite mål och uppnå dem.

    Jag hade en sån situation när jag var 17 år. Jag hade inga visioner om framtiden ända tills en äldre arbetskollega sa till mig och Tomas, ”att det kommer aldrig att bli något av oss”.
    Då svor jag och Tomas en ed att ”Vi skall allt visa honom”. Vi sökte in på var sin utbildning som vi slutförde. Jag sökte vidare till en högre utbildning och fick efter den ett skapligt jobb och en skaplig ekonomi.

    Min dröm är att du säger till dig själv att nu skall du förändra ditt liv radikalt. För som sagt, det finns inga genvägar. För varje undanflykt du gör och för varje mål du inte uppfyller desto sämre mår du.
    Gör det du är bra på. Varför inte syssla med någon form av media. Du är ju jätteduktig på att både skriva och måla.

    Saker och ting behöver tid för att uppfyllas. Det här kan ta både två och tre år, men vad är alternativet? Så lova mig att ta dig i kragen och räta upp ditt liv. Det kommer att kännas helt fantastisk! Jag lovar dig.
    Och skit i vad du tror att andra tycker om dig. Det är dig det gäller och ingen annan.
    // Pappa

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: